Glide

Jag var i Vitabergsparken och lyssnade på Richard Wolf i söndags.

Som vanligt när det gäller Parkteatern så doftade det underbart från all
picknickmat som människorna hade med sig.
Jag fick smaka tomat av en rar granne när hon hade ätit upp det hon
ville ha på tomaterna så fick jag smaska på resten.

Mitt sällskap hade suttit i 4 (FYRA!) timmar och tagit plats åt mig.
Jag gled in strax innan föreställningen och det tyckte jag räckte för mig.

Jag balanserade först i Mattes knä men tryckte sedan in mig på bänken
där jag somnade gott.
Det var ljud utan bild kan jag säga.

En stökig tik låg framför mig hela tiden och gnällde.
Hon ville kramas men det fick vi inte göra under uppträdandet.
När vi sedan fick hälsa på varandra så boxades hon alldeles
för mycket för min smak.
Då fick jag huta åt henne istället för att hon skulle lugna sig.
Påflugna tikar är något av det värsta jag vet. Så okvinnligt!

Efter föreställningen cyklade vi hem genom ett vackert Stockholm.
Det känns att hösten är i antågande tyvärr.
Luften är klarare och kallare än på länge.