Fostrare Nr 1

Klockan är 10 och jag har redan hunnit med att
sätta  skräck i två valpar inom MITT revir.
Först kom en 13 veckors gammal westihane där Matte informerade
redan i förtid hur jag kan göra när det gäller mig och valpar.
-Men den här lilla rara hunden ser ju hur snäll ut som helst.
DÅ tyckte jag att det var dags att sätta valpen på plats!
Tanten och dottern skrek i högan sky och blev livrädda.
-Han får inte BITA vår hund!
Bita och bita... jag bara hutade åt honom lite så han skulle veta
vad som gäller.
Så farligt var det inte alls!

Valp nr 2 är en något äldre flatcoat när jag kommer med
Svea. Eftersom jag sköter skyddet åt henne så var det lika
bra att även där sätta mig i respekt så även den lilla fegisen
skrek i falsett.
Hans Matte blev också livrädd för mig och trodde nästan
jag hade dödat hennes fjärt till hund.

Grrr... här är det JAG som bestämmer!

Svea däremot hann vara två minuter hemma hos mig
innan hon bajsade två korvar på rumsgolvet.
Hon är däremot INTE lätt att fostra!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0