Försommardag på Djurgården
Ute på Djurgården vid Sallys 1:a badstopp (Båtklubben)
är det JAG som bestämmer!
Jag spanar och har kollen på ALLT och ALLA som kommer förbi på
prommenaden.
Då springer jag fram och hälsar, kissar in mitt revir och skäller lite beroende på
vilken hund det är som går förbi eftersom det här är MITT revir!
Sally är en fågelhund men det syns inte mycket av den ådran i henne.
Hon struntar fullkomligt i fåglarna runt henne för det enda hon är intresserad
av är "Pippi" som hon kallar sin pinne.
Följande utsplera sig så fort vatten är i närheten av Sally:
* Pippi kastas långt ut i vattnet jag springer bredvid och skäller så det skär i öronen
* Sally plumsar i och simmar iväg för att hämta den
* Husse blåser i pipan så hon vet åt vilket håll hon ska simma mot.
(kan vara nog så besvärligt när det vågar och hon guppar upp och ned som
ett flöte ungefär)
* Sally kommer lufsande i vattnet och går upp på land och lägger sig och
pratar med Pippi samtidigt som hon biter lite på den
* När hon tröttnat på Pippi börjar hon gnälla ungefär som en trasig dörr som behöver
smörjas
* Pippi kastas och så är allt i gång igen
Själv letar jag hellre snygga tikar istället för att bada
Jag som INTE gillar vatten får ibland göra vissa uppoffringar
för att få det jag vill
Helt plötsligt ser Matte hur jag står ute i vattnet med en snygg tik framför mig
Sally däremot hämtar sina Pippin och bär dom som cigarrer.
Hon varken bryr sig i fåglar eller andra hundar
Det gäller att hålla koll på vilka som passerar
Gillar alla härliga dofter på Gärdet
Sally bär hellre Pippi än sniffar på annat
Fika på Kruthuset är aldrig fel
Jag känner ingen hund som längtar så mycket efter sin
Husse som Sally gör.
Så fort hon inte ser honom börjar hon yla.
Sist spelade han in henne och då ylade hon i 93 minuter oavbrutet.
I bland avslutar vi våra dagar på Djurgården med glass på
Karlaplan
