Dagsrapport

Stackars lilla rara Charnelle hade kräkts i går och i natt
när hon hade kommit hem men nu mår hon bra och är pigg
igen tur nog.

Det är mycket tankar som snurrar i huvudet på mig just nu kan
jag lova.


Drömt massor i natt...


Äntligen hände det!


Den här synen mötte Matte i morse när hon steg upp.
Jag låg som i en hängmatta övanpå ryggstödet på fåtöljen.
En ny plats för mig helt enkelt.
Kände på mig att det här skulle bli en kanondag och 
det blev det för i dag hände det!
Jag fick göka för första gången i mitt liv.

Så här gick det till:
Fick ett mail med en förfrågan om jag ville ställa upp som avelshane
till en löpande liten Chanelle som är född den 15 mars 2009.
Det planerades i flygande fläng så i dag kom hon hit till mig
tillsammans med sin rara Matte och söta LillMatte.
Matte fick vackra rosa blommor med en vacker rosett runt buketten
och jag fick superduper goda tuggben i present.
Chanelle hade ett fantastiskt vackert rött halsband som glittrade
runt hennes hals.


Tänk att de fick tag i mig här genom min hemsida och kände
att jag skulle passa denna vackra & trevliga Chanelle.
Jag känner mig verkligen utvald och hedrad.

Vi satte genast igång och busa lite med varandra medan
Svea nog var avis för hon morrade och visade tänderna åt
Chanelle.
Helt plötsligt satt vi fast i varandra.....??????
Ska man verkligen göra så när man parar sig undrade vi båda
men det ska man tydligen.
Det såg tydligen rätt lustigt ut när vi båda välte ner från
soffan och jag hamnade åt ena hållet och hon åt det andra.

När vi äntligen kom loss kunde jag inte gå på en lång stund.
Fick stå stilla och vänta tills det "femte benet" hade krympt.


Efteråt var jag inte det minsta intressead av att leka utan gick och
la mig i korgen och somnade istället.
Det här med parning är verkligen överreklamerat.


Efter en stund blev även Svea på bättre humör så då kunde
de leka med varandra och vi hade det trevligt tillsammans alla tre.


Törs inte planera något men det pirrar när jag tänker
tanken att jag eventuellt ska bli FAR strax efter Midsommar
om det visar sig att jag har skjutit skarpt i dag.

Tjoho vilken dag det blev för mig idag!
Den här hemlisen var svår att hålla tyst om.




Hemlis på G

Jag har lovat att inget säga till någon men jag kan säga
att det kanske är på gång att hända saker i mitt liv...

Mer info kommer efter i morgon.

O la la... Mamma Mia va spännande!


Oh My God!

I dag gled hon in....
I ett uuurläckert rosa Guccifodral!
Ny frissa, ny doft, mer vältränad och fräschare än vanligt!
Fröken Svea gjorde entré efter veckor av längtan.

Hennes lika underbara Matte har varit på semester så både
jag och Matte fick presenter! Även Sveas supergulliga
Moster har hjälpt till att handla & släpa saker åt Matte.
Sveas Mormor bubbade, bar & verkligen krånglade med
LillHusses paket som hon så hjälpsamt postade åt honom
i USA.
De är då för rara & omtänksamma mot oss
den där Familjen J!

Svea hade fått en likadan present men det var MIN
kamel hon ville ha!
Som den sanna gentleman jag är så fick hon förståss det för
hellre det än att hon blir upprörd, sur eller något annat på mig.
Det är ju henne jag vill ha!
Finns ingen annan för mig och hoppas hon snart ska upptäcka det
hon också!
Gärna innan nästa löp!


Tusan också!

Inte nog med att jag inte fick komma i närheten av Svea
när hon löpte då hon spottade och fräste så fort jag närmade
mig henne.
Nu har Smilla börjat löpa och hon vill inget hellre än att jag ska
bry mig om henne men tror ni jag får det då?
NÄ! Det ska övervakas och passas på oss HELA tiden
trots att vi försöker springa iväg och vara för oss själva
en liten stund. Smilla vänder upp baken mot mig, viker
undan svansen samtidigt som hon viskar:
-Kom igen "Schnygging", nu drar vi!

-Vad gör ni? är den ständiga frågan som kommer från
både min och Smillas Mattar så fort vi är ur deras synfält.

Ska Smilla & jag aldrig få lite privatliv tillsammans?
Jag börjar tröttna på det här nu.

Jag vill med Svea men hon vill inte med mig.
Smilla vill med mig men jag får inte för Matte!....
Hur komplicerat kan ♥ vara egentligen?

Nu ryktas det även att Harpyan Narita "har en eller flera bullar i ugnen"...
Till midsommar får vi se om små hallontassar tittar fram.
Då lär jag få det jäktigt om jag ska vara med och uppfostra
även den kullen.
Puh! Det är köriga tider då när de små ska fostras i 
äkta Glideanda för det hoppas jag Narita vill även
den här gången.
Förstår att Mormor Lis är stolt och längtansfull inför
den eventuella nedkomsten.
Matte går runt och mumlar:
-"Oj oj oj snart  blir jag Fajmoj igen"...

Själv får jag väl roa mig så länge med att kolla in de stora bollarna
som nu har kommit upp i ett träd på den Kungliga Djurgården.

Kan lugnt påstå att jag har verkligt oflyt när det gäller min önskan
om att bli Far! Suck!

Tandvård


Suck!...
Nu märks det att Matte har kommit hem igen för nu skulle det helt plötsligt
utföras tandvård på mig.
När det bara har varit jag och LillHusse hemma så har vi inte ens nämnt ordet
tandborstning.
Vi har glufsat och ätit gott och inte tänkt det minsta på
att göra rent tänderna men nu så fort Matte kom hem så fick jag höra:
-Nu du Glide ska vi borsta dina tänder!
Jag förflyttade mig så ljudlöst jag kunde in under sängen men Matte såg hur det
fladdrade i sängkappan så hon drog fram mig igen.
Grrr! Jag gillar INTE att borsta tänderna!

Den enda fördelen med tandvården var att jag fick en tuggpinne
som tydligen ska förbättra min andedräkt.

Undrar vad Matte kan tänkas hitta på för att förbättra LillHusses då?
He he he...

Hundarna på Manhattan

Tur nog kom Matte hem som planerat från
New York.
När hon berättade om NYC så kände jag att jag visst kunde
ha fått följa med för det var mycket hundar ute på prommenad
åtminstone i helgen då ägarna var lediga från sina arbeten.

Det var tydliga instruktioner hur man skulle uppträda i parken
Jemmy's Dog Run i Madison Square Park.

Hundarna verkade ha roligt när de sprang runt och busade med varandra.
Ägarna pratade mest i sina mobiler.

Det fanns en bar i ett hörn också så de kunde fylla på mellan lekpassen.

Utanför parken satt en Goldentik och följde varje rörelse som
ekorren i trädet gjorde. Det rann snålvatten från munnen på henne
och där kunde hon sitta i timmar och titta.
Det är nog så närma jakt den jycken kan komma.

Hon träffade en liten Manhattan Yorkie med kuperad svans.

I ett skyltfönster satt den här lilla vispgräddslika ulltussen och
önskade sig ett nytt hem...
Då var det nära att vi hade blivit TVÅ hundar i hushållet.
Mattes ♥ gjorde så ont! Stackars liten!


Biten


Kom in på hundaffären på Kungsgatan där expeditens
Jack Russel hane direkt kom emot mig.
Han hälsade inte ens utan flög på mig och bet sig fast ovanför mitt öga.
Jag skrek och kissade på golvet så otroligt rädd blev jag.
Kommer INTE att gå dit mera, även fast jag brukar få godis med mig
när vi går därifrån.
Det är inte värt det!

Blödde lite från jacket gjorde jag också.


Vissa får...


Matte var i mataffären och hörde ett jamande ljud.
Mjaooooo mjaoooo ...
Konstig signal någon har på sin mobil tänkte hon tills en kundkorg
kom rullandes vid mjölkkylen.
I den satt Misse och lät.
Så nu tänker jag också propsa på att få följa med in
nästa gång det ska handlas mjölk till kaffet.
Är trött på att sitta utanför och frysa.

Sally


Ryktet har nått mig att en viss Frk Erwall är hemma hos mig
just nu.
Synd att jag inte är hemma för det är alltid lika trevligt att
träffa "Teflon Sally".
Hon hoppar upp och ner, upp och ner i soffan och sängen och soffan
och sängen och fåtöljen och soffan och sängen och soffan....

Jag skäller på henne men det bryr hon sig inte det minsta om.
ALLT rinner av Frk Teflon som sagt.
Hon skakar bara lite på sig och så är det problemet
borta.
Påminner mycket om Baloo i Djungelboken.
Den snälla stora lite klumpiga Sally som det alltid händer
saker i närheten av.

Reser bort!


Äh nu har jag tröttnat på att fjäska för Svea...
Nu drar jag norröver.
Får se när och eventuellt om jag återvänder igen!
Bye bye...

Tassont


Är fortfarande inte ok i tassarna.
Det gör ont när jag går på stenarna.
Haltar fortfarande ibland.


Var i Täby en sväng


Fick åka till Täby och äta lite köttbullar i Påsk.

Fick även gå en sväng i skogen.
Lite svårt att se skillnad på mig och en blåsippa tydligen...

Fick en hel del köttbullar som sagt men min mage hade nog
ändå plats för flera bara jag hade fått äta mer.

Varning för Grand Danois!


Det finns två hundar som jag verkligen vill varna
för.
Det är två gråa Grand Danois som bor i mitt område.
En familj har en hane och den andra familjen en tik.
Men det spelar ingen roll vilken av hundarna det är som
kommer förbi.
Så fort de är i närheten så känner jag det på mig och
hoppar GENAST upp i fönstret och varnar genom att
tokskälla.
Jag verkligen gläffser säger Matte och LillHusse.
Det hörs direkt när det är dom hundarna för jag använder
ett särskilt skall när jag vill varna för dom Piraterna.


Kort Resumé


Jag har väntat länge på att Svea ska börja löpa.


När hon väl gör det blir jag om möjligt ännu mer
kär i henne.

Tyvärr är den kärleken inte besvarad från Prinsessans sida.

Jag försöker hitta substitut till det här som tex mat
men det går inte så bra.

Blir bara fet och inte blir det några valpar gjorda då inte
eftersom Svea vill ha en slank men vältränad Hunk.

Stalltips!

Jag bad ju om råd och har nu fått ett från Narita,
den erfarna alfatiken som jag har så stor respekt för.
Det hon säger är lag för mig så detta tips
suger jag åt mig som en tvättsvamp...

"Glide, du har träffat henne i fel hormonell fas helt enkelt.
Tålamod, tålamod.
Om hon börjar vända rumpan till dig, vifta med fransarna
och vika undan svansingen - ja då kan du börja lägga på ett kol!"

♥ Tack Narita för att du bryr dig om mig!

Ska försöka lugna ner mig lite för just nu deppar jag mest.
Träffade nämligen Prinsessan i går men hon var nästan lika
arg som i måndags förutom att nu bet hon mig i nosen
så jag ylade och vi ska inte tala om hur hon högg sina
små sylvassa tänder i mina ben.
Aj aj aj så ont det gör!
Kommer jag för nära så ser man hur hennes tandrader visas
samtidigt som tungan kommer ut.
-Grrrrr... försvinn! säger hon!

Just nu är det INTE lätt att vara Glide!


Är det kört tro?


Nu är jag deppig!
I går kom Prinsessan med Matte hit för att gratulera LillHusse.
Som jag hade sett fram emot den stunden!
Jag var lyrisk över hennes ankomst.
Kan INTE påstå att hon kände samma glädje direkt över att
träffa mig.
Hon visade tänderna, morrade och högg efter mig!
Trodde knappt det var sant men så var det.
Jag försökte med ALLT: Dansade, Pussade, sa vänliga ord,
gav henne komplimanger, försökte göra rent ögonen på henne,
skällde, ylade, steppade för henne, hoppade runt runt kring henne,
försökte få attention... men inget, verkligen INGET hjälpte!
Svea avskyr mig verkligen just nu.
Hon var låg, trött och allmänt påverkad av sitt löp.
Kröp upp i famnen hos MIN Matte och gosade in sig och
somnade.
Så fort jag kom närma så blev det ett himla ljud från henne.
Att kunna få till en parning just nu "finns inte
på världskartan" ens.
Hon låter mig inte ens komma i närheten
av henne.

Jag är djupt sårad och jätte deppig!

Vad finns mer att göra?
Någon där ute som har lika erfarenhet och kan dela med sig lite tips?


LillHusses födelsedag


Det firades födelsedag här i huset i går.
LillHusse blev 19 år.

Matte hade gjort världens smarrigaste tårta som doftade ljuvligt.

Tror ni jag fick smaka?....

...Nä! Inte en endaste liten slick fick jag av tårtan.

Jag surade så klart!
Gå på kalas utan att få äta tårta... vad är det för kalas egentligen?


Glad Påsk!


Det är Påsk & det betyder skinka!
Jag håller mest till i köksregionen nu när det
vankas mat.
Har nämligen fått smaka den grilljerade
påskskinkan och den är sååå god!
Trots att jag inte tuggar utan bara sväljer.
Är det det som kallas glupsk tro?

New York


Jag har ett problem!
Matte ska iväg till New York några
dagar och jag får INTE följa med.

Har minsann tagit reda på att det finns en
massa träd även på Manhattan men hon är
benhård:

-Nej Glide, den här resan är INTE avsedd för dig!
-Ja men det finns ju gym för mig om vi inte skulle hitta träd, 
stolpar eller däck...

-Nej Glide! sluta tjata!
-Men vissa bakgårdar...



-Glide, LÄGG AV!

Suck!




Hur blir det?


Min onda tass blev inte bättre av att Prinsessan nu har
börjat löpa och då är hon inte nådig att tas med.
Morrar och fräser åt mig som den värsta Harpya gör hon.
Nästan som Narita i humöret och det vill ju inte säga lite
sur...

Ska det bli några valpar eller inte frågar jag mig?
Får inget svar hur mycket jag än undrar.
Hon kanske inte ens själv vet vad hon vill den lilla
Sviss.
Loppan Mamma?
Tja, kanske hon skulle växa in i den rollen.
Det är ju inte alla som har en sådan trygg
partner vid sin sida som hon har.
Jag skulle ta mitt ansvar och så skulle jag
fostra valparna lika kärleksfullt
som jag gjorde med Naritas Gråpäron
och Tegelpannan.
De växte upp till två trygga, stabila
individer och jag tar åt mig halva äran
av den uppfostran faktiskt för vi gjorde
det tillsammans jag och Narita.


Har varit sjuk!


Jag har haft ett litet uppehåll i mitt skrivande.
Har haft ont i tassen!
Då är det svårt att skriva blogg kan jag lova.
Det började förra fredagen då jag fick följa med på en
springtur Djurgården runt.
Efter den turen kände jag att något inte stod rätt till i min tass.
Det var snudd på att jag fick lov att springa med även på lördagen
så för säkerhets skull började jag halta lite så att de skulle
se mitt tillstånd och inte dra ut mig i motionsspåret.
Nu har jag fått vila några dagar och därmed har mitt
tassonda försvunnit tack och lov.
Det är väl dags för Djurgården runt snart igen då kan jag tro...
Suck!


RSS 2.0